Erik Madsen/DK

Danske Bloggen 815 / Apropros Anders Zorn.

________________________________________________________________________

Jag skrev ett blogginlägg i 2015 om att använda fotografier som ett förlag för målningar i Skagens Malernes miljö.:

När jag besökte Skagens museum för några år sedan köpte jag en liten bok som heter "Skagens Fotografer", skriven av Hans Nielsen. Den handlar om den tid då fotografiet kom till Skagen. Det var amatörer som kom först. En av de mest angelägna och mycket produktive var H.P.F. Lundsteen utsedd til verksamhetschef vid Skagensbanen i 1890. Att han var en jägare och fotograf gjorde honom välkommen i konstnärskolonin, som senare blev känd som "Skagenmålarna". Det finns många fotografier av Lundsteen, som har använts som förlaga för några av de mest välkända Skagenmålningar - både av Michael Ancher och P.S. Krøyer. Krøyer var mycket tidigt intresserad av fotografering och hade fått en kamera. Han har även gjort en fotografisk förlaga för sin mycket berömda bild av "Rosor, konstnärens fru i en trädgård stol."

Jag följde debatten om Zorns färdigheter som fotograf och om det var "fusk" att använda fotografiet i "kunstens navn". Därför denna "genudsendelse" från Danmark. Min åsikt (och nu blir det farligt) är att Zorn kanske avsiktligt använde fotografiet i stället för en skissbok och att han inte var särskilt intresserad av fotografering. Men jag vet inte säkert. P.S. Krøyer var en mycket dedikerad amatörfotograf.

Förstora.

Hälsningar från Erik.
© emfoto43/Roskilde.

2017-12-07 21:31   gorred

Alltså, jag tror inte det finns någon motsättning mellan måleri och fotografi, egentligen och i grunden. Det är bildmakeri bägge två, även om penslarna är olika. Men intressanta tankar. Just Zorn har jag funderat på tidigare, efter att ha besökt hans hus i Mora, hans sätt att fånga ljuset, oavsett olja eller akvarell, och hans förmåga att antyda skärpa, givet normalt betraktningsavstånd.
//GöranR

Svar från Erik Madsen 2017-12-07 23:58

Jag tror det också, men det kräver fortfarande olika talanger och hantverk. Uppfattning om motiv, komposition etc. Har de båda uttrycksformerna gemensamt.
Jag kommer inte ens kalla mig Zorn specialist.
Med vänliga hälsningar, från Erik.

2017-12-07 21:45   syntax

Jag tror som du att Zorn använde fotografin som skissblock, och att han inte var speciellt intresserad av den uttrycksformen i sig - för det var han alltför driven i sitt måleri. Han hade nog ingen anledning att splittra sig.

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 00:05

Jag tror att jag märkte att några av hans fotografier var bättre än andra rent tekniskt. Så mitt antagande är att det var mer för att komma ihåg stämningen ljus etc. Och här var bilden troligen bättre än några skisser på papper.
Tack för dina kommentarer.
Vänliga hälsningar från Erik/DK.

2017-12-07 22:13   Sten Björklund

Intressant läsning. Blir nyfiken på den boken. Såg programmet om Zorn och helt klart användes fotografier som förlagor. Inget fel om man själv tar bilderna.
Sten

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 00:15

Jag köpte boken på Skagen Museum och jag tror bara att den kan köpas där. Användningen av fotot som en förlaga för målarna i Skagen var helt legitim och inte hemlig alls.
Det var som sagt Lundsteen som tog de flesta fotografier, medan Krøyer var en ivrig och ungefär habil amatörfotograf. Han hade ett fotoapparat med hem från Paris, där han var där tillsammans med några av de franska impressionisterna.
Med vänliga hälsningar från Erik / DK.

2017-12-08 06:42   Vibybo

I målningshistorien går det att se direkt när optiken kom in, det mest slående exemplet är Johannes Vermeer. Det var visserligen inte en kamera i modern mening, men hans kompis var optiker av världsklass och kunde säkert hjälpa till med obscuran. Före det var det håloptik som gällde, Italien t.ex.

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 11:44

Du kender til historien Stefan.
Nej det var ikke nemt med fotograferringen på den tid.
Mvh. Erik.

2017-12-08 07:07   N Thomas Meldert

I programmet om Zorn på SVT Play spekuleras i om Zorn medvetet gjorde en del bilder oskarpa eller med rörelseoskärpa. Det tror inte jag. Han använde kameran som ett skissblock. Ibland. Han skissade ju även som vanligt. Finessen med at ta bilder som förlagor är ju att han inte behövde göra sina verk i direkt samband med när han tog bilden (vilket i och för sig inte var möjligt) utan kunde utföra sina verk vid ett senare tillfälle.

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 12:09

Jag tycker också att det var mestadels en skissbok och för att tjekke komp., ljuset etc.
Men för Skagens målare och de franska impressionisterna var tanken att komma ut och måla i naturen (på stedet). Jag menar att, till exempel, Krøyer använde fotografiet som ett hjälpmedel. Det finns både fotografier och målningar av Skagen målare, där de sitter ute på stranden och målar.
Tack för dina kommentarer N Thomas.
Med vänliga hälsningar från Erik / DK.

2017-12-08 13:06   Margareta Cortés

Intressant bok där man kan se hur konstnären bytt lite här och där i från fotografierna, lite som att klona och byta ut i Photoshop.

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 16:58

Målare har förmodligen aldrig målat exakt vad de såg. De har haft sin konstnärliga frihet att välja sin egen verklighet och utelämna saker som inte passade in. Som jag har förstått.
Hälsningar. Erik.

2017-12-08 16:34   pic-tor

Det kan ju knappast vara mer "fusk" att måla efter ett fotografi än att måla av en levande modell som sitter i ateljén flera timmar varje dag.

Svar från Erik Madsen 2017-12-08 17:10

Hej Torbjörn.
Det finns flera åsikter om detta ämne. Skagen målarne målade mycket utomhus och vissa använde fotografiet som ett hjälpmedel innan de gick ut i naturen. En personlig vän, som är tredje generationens konstmålare och målar porträtt. Jag har hjälpt honom med köp av en digitalkamera. Det sparar honom mycket tid. Han tar några bilder av personen och finner sedan ut vad han vill betona om personen innan han går till studion. Så han målar inte dirtekte efter fotografit.
Vänliga hälsningar från Erik.