Erik Madsen/DK

Jag fotograferar livet runt mig och det jag ser på min väg. Dokumentarisk - reportage - situationer. Candid - Snapshots - Gatumiljö.

Danske Bloggen 437 / Hvidbalance.

________________________________________________________________________

Jeg er ikke helt klar over om korrekt indstillet hvidbalance i kameraet spiller nogen rolle for "RAW-folket" ?

Den første gang jeg stødte på begrebet hvidbalance var, da jeg gik fra super8 smalfilm til video! Det var vigtigt for at få ensartede scener, at man før hver indstilling justerede hvidbalancen. Det foregik ved at man satte det hvide dæksel foran objektivet og aktiverede en knap - viola.

Nu er det ikke fordi jeg vil lege skolelærer - men der er noget der hedder kelvin-grader. Jeg har gennem tiderne set forskellige tabeller, men de ser stort set ud som her:

Mine Nikoner og også mine nuværende Sonyer har som udgangspunkt ved almindeligt dagslys og auto hvidbalance valgt 5000 K. Også hvis jeg vælger sol-symbolet. Det har jeg altid syntes var lidt for koldt efter min smag, så jeg har justeret til de 5200K. Det ligner mere en dagslysfilm som i "gamle" dage, som jo var de valg man havde - enten dagslys- eller kunstlysfilm. Farveopfattelse er noget meget individuelt noget og kan derfor ikke diskuteres objektivt - smag og behag.

Jeg kan indstille/justere hvidbalancen - både i kameraet og i mine billede behandlingsprogrammer. Uanset om det er RAW- eller jpg-filer!!! Alle tre billeder er behandlet i Apples "Photos" med auto belysning, auto farver og auto skarphed. Der ændres næsten ingenting i forhold til det kameraet har valgt!!!

Förstora.

5000 Kelvin 6000 Kelvin 8000 Kelvin

Jeg er fuldt ud klar over, at jeg kan justere lys, farver m.m. meget bedre i både "Tonality" og især i NIKs programmer, men her var det kun for at demonstrere hvidbalance spørgsmålet. Der kommer måske en anden version senere.

Hälsningar från Erik.
© emfoto43 / Roskilde.

Added 2016-09-13 20:32 | Read 782 times. | Permalink

2016-09-13 21:04 Khalad

Jag tror man kan skriva doktorsavhandlingar om detta, antagligen flera olika doktorsavhandlingar med olika fokus eller inriktning. Så här ser jag det:
Allting som inte är självlysande (som en stearinlåga eller solen själv) syns genom reflektion - det är alltså en extern ljuskälla av något slag som kastar ljus på objektet och som sen reflekteras. Det kan vara just en stearinlåga, det kan vara solen direkt, en ficklampa eller en gatlampa. Oavsett vi fotar ett landskap eller ett hus eller ett porträtt - nånstans ifrån kommer ljuset som sen reflekteras i det vi fotar. Om vi fotar en "vit" stol tex så har det ju betydelse om den får sitt ljus från solen, eller en mulen himmel, eller varför inte från en röd eller en grön ficklampa. Ljuset som belyser ett föremål karakteriseras av sin färgtemperatur. Men såklart har ljuset betydelse också om stolen är orange eller blå. Faktum är att det är inte alls säkert den är orange eller blå, det beror helt på vilket ljus den syns i, vilken färgtemperatur ljuset har.
Och färgtemperatur tror jag hänger ihop med svartkroppsstrålning. Om du tar ett stycke `"svart" material (egentligen ett hålrum men glöm det), säg en järnbit i ett mörkt rum ser du den inte alls. Men hettar du upp den blir den så småningom mörkröd (du närmar dig 700 grader), så varmröd, så ljusröd, så gul , så mot det vita osv. Temperaturen det ursprungligen svarta materialet har vid olika temperatuer definierar färgtemperaturen, åtminstone om jag minns rätt från fysiken.
För att kameran ska återge färgerna hos motivet "rätt" måste den veta vilken färgtemperatur ljuset hade som belyste motiven. Men vilken färgtemperatur man ska ha kameran på beror också på vad man tycker är rätt. Om den där vita stolen belyses av den nedgående solen ser den verkligen ganska röd ut, så vill man åte ge det rätt ska bilden visa en ganska röd stol. Men vill man att bilden ska visa hur stolen "normalt" ser ut, en vanlig mulen dag tex, då ska den se mkt mera vit ut.
Hälsningar/ Björn T

Svar från Erik Madsen 2016-09-13 21:22

Hej Björn. Tack för dina utförliga kommentarerna. Jag var inte ute på nogen doktorseavhandling - det är jag egentligen inte klok nog för :-)
Det var mer att jag läste några kommentarer om att man fotograferade RAW-filer för då att kunne rädda fel vitbalans, etc. inom bildbehandlingen. Sedan skulle jag bara dra uppmärksamhet till man kan också det med jpg-filer. Och slutligen, visar bara skillnaden av samma scen med olika Kelvin grader.
Många vänliga hälsningar från Erik.

Khalad 2016-09-13 22:26

Sorry, det var fysikern i mig som vaknade till liv. Du får gärna radera kommentaren utan at jag surar :-) / Björn T

Svar från Erik Madsen 2016-09-14 11:20

Det er helt OK Björn -jeg er ikke sur og det er kun godt, at du også kommer med en mere udførlig og professionel kommentar på området.
Mvh. Erik.

Khalad 2016-09-15 12:16

Jag tror inte dig om att kunna bli sur över huvud taget Erik, så inte den här gången heller! Det bara blev så långt att jag tänkte att inte blev proportion mln din bloggtext och min kommentar. Unskyld för det men nu är överspelat och alla är fortsatt glada :-) / Björn T

2016-09-13 23:21 Wolfgang

Det är klart att Du kan ändra vitbalans i en jpeg, men då har Du 75% mindre antal pixlar att jobba med än i en rawbild. Vid en stor ändring av vitbalansen kommer Du att märka att jpeg inte räcker till. Inte heller när Du ändra vitbalans i en miljö med konstljus.

Svar från Erik Madsen 2016-09-14 11:23

Det er jeg godt klar over Wolfgang, men det var bare som om der i nogle kommentarer blev lagt op til, at det kunne man overhovedet ikke, hvis man anvendte jpg-filer. Og at en af grundende til at bruge RAW var, at så kunne man redde de fejl man evt. havde begået ved fotografereingen! Det var bare det :-)
Jeg anvender både RAW og jpg - afhængig af hvad jeg skal bruge filerne til.
Med fotohilsen fra Erik.

Add

Erik Madsen/DK

Danske Bloggen 437 / Hvidbalance.

Previous posts

Kategorier